Nu var det länge sedan.

Nu var det länge sedan jag uppdaterade här. Allt är hyfsat bra med mig förutom att jag sover kasst och är trött rätt mkt men mår hyfsat i övrigt, ska inte klaga. Bättre uppdatering kommer på lördag när jag sitter vid datorn och inte med mobilen. Ha det bra alla.

Kram
Annica


Tanken var.

Tanken var att jag skulle komma igång lite snabbare med designen till den här bloggen, men tiden har inte direkt funnits till, planerar som vanligt alldeles för mycket saker på så kort tid som möjligt. :/
Nåja hinner säkert sen nån gång, måste installera photoshop på nytt också, åkte ju på att formatera burken för nån månad sen, har inte hunnit installera ens drivrutiner för grafikkortet, som sagt planerar alldels för mkt på för lite tid :D

Helgen har vart bra. Dock fick jag igår uppsöka akuten.

Det började med att jag tänkte ta en morgonpromenad, och samtidigt passa på att gå förbi Anneli N, och lämna tillbaka ett halsband :) Därför tänkte jag att perfekt, jag går in mot stan. Så jag knatade på, lämnade av halsbandet i brevlådan o gick vidare in mot stan, strax innan travet bestämde jag mig för att vända (beräknade att rundan då skulle ta ca 2,20 min vilket är rätt lite för att vara en prommis i min stil)

På hemvägen så genade jag vid slänten vid Anneli Duvmo, så jag gick som efter storvägen. Och det känndes som bra, ingen värk i rygg eller knän, så jag tänkte, vafan jag passar på att provjogga lite lätt för att se hur droppfoten hänger med. Så kände jag att jag klev lite snett (de var ju väldigt ojämt när man sprang offroad). När jag då kom snett så knäckte det till i benet, MEN det gjorde inte ont, känndes mer som en låsning som gick upp eller ja som när man knäcker ett finger. Så dum som jag var reagerade jag inte mer på det.

Sen kommer jag hem, och Mari kommer över, jag gör mig i ordning och vi drar till Luleå. Så bestämde vi oss för att ta skokanonen så vi körde dit. När jag då skulle kliva ur bilen så gick det nätt och jämt. Det gjorde sjukt ont och benet hade ingen styrsel. Jag sa till Mari att jävlar vad jag måste ha streckt mig, jag måste nog bli bättre på att stretcha för nu gör det riktigt ont.

Tänkte inte så mkt mer på det utan vi drog vidare mot storheden och shoppade där, jag investerade i ett köksbord som rymmer 6 personer :)

När jag sen skulle lämna tillbaka släpet så smsar Mari och fråga hur det går med knät, och jag sa då att nu kan jag inte gå ordentligt, då halvsläpade jag benet. Mari bråkade på mig att svänga om sunderbyn men jag vägrade, tills hon hotade att ringa mamm, vilket hon gjorde i vilket fall haha.

Väl i sunderbyn fick jag träffa läkaren rätt snabbt för att vara en ortoped. Han klämde och sen tog han tag i benet och började vrida underbenet i sidled men då jävlar fick nog hela sjukhuset höra på ett skrik, helvetes det gjorde riktigt jävla ont.
Han sa att det är menisken, men för säkerhets skull skulle dom ta en vanlig röntgen.
Inga nya fynd förrutom den benbit som redan ligger där.
Fick en spruta diklofenak hela dygnsdosen, samt en spruta ketogan, somnade en stund.

Eftersom det inte gick att undersöka skadan så mkt mer (det kan även handla om att senan som är dragen genom knäskålen rykt) så blir det tillbaka om 2 veckor när jag inte har lika ont. Restriktioner på max 1 timmes promenader, under förutsättning att jag inte har ont, ingen joggning eller cykla, men inte sitta still, för då blir värke värre.

Fick recept på andra värktabletter med mig hem och sen var det bara åka hemåt.
Känns lite surt nu när jag börjat komma igång så fint och verkligen tränat upp styrkan på knät och det har kännts så bra, nej då jävlar börjar det om med ny rehab.
Dom kommer förmodligen måsta gå in med titthål trodde ortopedläkaren, inte mest för menisken utan för senan genom knät, känns lite sådär må ja säga.

Känns som att det räcker med operationer för min del nu, senaste 3 höstarna har jag fått opereras, nu räcker det.

Nåja, det löser sig säkert, kommer inte sluta röra på mig oavsett, promenera kan man alltid göra sen får man väl lägga joggandet på hyllan tills skadan är repad...

Nåja ska sova nu.

Adios.

Första inlägget.

Så skriver man första inlägget på en nygammal blogg. Har haft denna adress pausad ett tag nu men är nu redo att återuppta den igen. Kommer inom kort med ny design när tiden räcker till.

Idag är det fredag och äntligen helg. Skönt med lite ledigt. I helgen ska jag rida, träna, städa och umgås med vänner inte så mkt mer planerat och tur är väl det tiden ska ju finnas också.

Ha en bra helg alla.

Kram
Annica Öberg....

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0